Antidepressiva och bi-effekter.
Kategori: Allmänt
Jag har alltid varit en person som tror på vår vård och att de vet vad de gör. Därför har jag alltid följt ordinationer och recept jag fått av läkare eller annan vårdpersonal.
Personalen har, inom de ramar de har, försökt ge mig bästa möjliga hjälp. Men med politikers okunskap och total apati om hur vi upplever medicinering har mitt förtroende såklart fått sig en törn.
Inte för personalen, men för sjukvården som helhet och även politiker.
Jag blev insatt på Sertralin och Mirtazipin.
Kände ganska snabbt effekt och till en början gav det mig lägre blodtryck och gjorde det lättare att sortera tankarna.
Problemet här var dock att min sömn började bli extremt lidande. Vill inte avslöja mina doser men låg på mellan 75-150mg sertralin per dag och 15-30mg Mirtazipin.
Med dålig sömn, ett aktivit arbetsliv med bra lön/jobb/förmåner, bra personlig ekonomi och ändå gå på konstant högvarv så började jag att lyfta frågan hos min doktor.
De menade att det berodde på doserna av de jag fick och de laborerade upp och ner under ett halvårs tid.
Men jag mådde rent fysiskt extremt dåligt. Nu började huvudet också bli ganska trött.
Men jag hade daglig diarré, sömnproblem(max 2-3h per natt), ofta extrem huvudvärk och började få en känsla av att där inte fanns nån mening med livet.
Detta var en ganska jobbig känsla att ha, för jag ville inte avsluta mitt eget liv alls. Men jag såg ingen mening med det.
Det var en ambivalens som jag fortfarande har svårt att sätta ord på eller beskriva känslan kring.
Men jag tog mycket stryk av det i alla fall. Jag började trappa ut mina mediciner men kom aldrig riktigt tillbaka kände jag. Min hjärna gick inte längre på högvarv men å andra sidan hade jag känsla av "jag skiter i allt" hela tiden. Detta började påverka väldigt mycket i mitt liv. tex relationer till vänner, kollegor och hela mitt arbete.
Aldrig misskött mitt arbete, men när en högpresterande person helt plötsligt hamnar på samma nivå som de andra och inte verkar bry sig ringer nog en del varningsklockor hos duktiga chefer och arbetskamrater.
Jag valde att vara öppen med min situation och berättade om allting.
Min chef och företaget kunde inte ens svara på det jag berättade och skickade mig till företagshälsovården där man än en gång tog alla möjliga prover och drogtester utan att något var fel.
Det var ungefär här nånstans som jag provade röka cannabis igen.
Helt plötsligt var jag tillbaka fast med lite mer lugn i kroppen. Jag blev ärligt talat lite rädd.
Men det där blev min flykt. Har aldrig rökt dagligen och avskyr droger och har ganska stor respekt för vad man stoppar i sig. Men jag rökte väl ungefär 0,5-1 gram cannabis i veckan under ca 6 månader. Aldrig flera dagar i rad(i princip endast på helgen eller om jag var ledig dagen efter). Så har väl inte varit en tung missbrukare. Slutade med det ganska tvärt för 2 år sen och har inte rökt cannabis sen dess. Men här kommer det märkliga:
Jag har inte fallit tillbaka igen i mina gamla mönster. Jag kan kontrollera bättre hur jag anayserar information och stänga av ganska lätt.
Jag har inga vetenskapliga kunskaper och kan inte säga om det beror på Cannabis. Det kan också vara så att jag lyckades pricka in vändningen i mitt liv och just då provade röka Cannabis. Har som sagt absolut ingen aning. Vill bara vara ärlig och berätta om det.
Hur som helst:
Jag råder fortfarande folk att följa läkares recept och ordinationer. Den "självmedicinering" jag gjorde tror jag andra hade haft svårt för att kontrollera eller avsluta.
Dessutom finns det väldigt lite forskning kring Cannabis och dess effekter och allting inom psykisk vård är väldigt individuellt.
De frågor som jag ställer mig efter detta är:
1. Hur forskar man på Cannabis i sverige? Har läst om olika tester kriminalvården gör. Men det är ju ofta av tungt kriminellt belastade personer. De kan ju knappast anses som nån slags måttstock för hur Cannabis påverkar en? Speciellt om man röker det sporadiskt.
2. Forskar man på vad antidepressiva fungerar ihop med andra ämnen i kroppen? Tex kolestrol, mättade/omättade fetter osv på individnivå? Vi får ju ofta höra att "alla vi människor är unika". Borde inte forskningen se olika samband/icke-samband och/eller forska mer om det då?
3. Hur ser effekten av antidepressiva ut efter 1+ år efter avslutad medicinering? Faller många tillbaka och behöver gå igenom antidepp igen? Finns det forskning kring detta?
Mitt nästa inlägg kommer handla om KBT(kognitiv beteendeterapi) och varför jag tycker arbetsplatser och skolor bör erbjuda alla det.
